Vecka 39

Vi fortsätter vårt arbete med friktion. Här har de först dragit lådan med en kamrat i på golvet. Ganska trögt men med många krafter gick det ändå. Sedan testade vi tekniken som egyptierna använde när de byggde pyramiderna. De la rullstockar under stenblocken. När de provade det så gick det mycket lättare att flytta på lådan med kamraten i. De tyckte det var jobbigt att flytta "stockarna" så då började vi fundera på en bättre lösning. Och precis som för 5500 år sedan så föreslog de att om man sätter hjul på stockarna så räcker det med två stockar som sitter fast i lådan.

Vi tittade på hjulets historia och hur det har utvecklats från det man tror var föregångaren till hjulet nämligen drejskivan. Drejskivan vändes 90 grader och då hade man två hjul på en axel. Här på tavlan har vi satt upp en tidslinje på hur hjulet historiskt sett har använts.

 Detta vackra hjul hittade jag inne på slöjden. Det har suttit på en bandsvarv om jag minns rätt vad vår slöjdlärare berättade.

 Kugghjulet började användas av egyptierna ca 300 år f.kr. Fantastisk uppfinning som vi inte klarar oss utan idag. Kul är det också att bygga med.

 Vidare har vi testat hur friktionen är mot ett underlag med olika saker. Här syns tydligt att dessa saker har olika friktion mot underlaget.

Nu när vi är inne på teknik hamnade vi på hur man har lyssnat på musik genom tiderna. Det blev en provisorisk tidslinje av det också.

Nästa vecka ska vi arbeta kring kraft - balans -jämnvikt. De fick ta sig en promenad och diskutera vad de tänker på när de hör ordet kraft. Det var vindkraft, tyngdkraft, naturens krafter, superkrafter, muskelkraft och jordens dragningskraft. På rasten testade en kraft, muskelkraft.

Vecka 38

Denna vecka har vi arbetat kring två begrepp, kommutativa lagen i multiplikation och friktion i fysiken. När vi arbetade med den kommutativa lagen ritade vi upp multiplikationerna så här. 

Då ser man att t.ex. 2+2+2+2=4*2 och 4+4=2*4 har samma produkt men att det går att vända på faktorerna. Däremot är det skillnad på 4*2 och 2*4 om man ska köpa en choklad för 8 kr men får 2 kr i veckopeng, då dröjer det 4 veckor innan man kan köpa chokladen. Får man 4 kr så tar det bara 2 veckor.

I fysiken har vi arbetat med veckans andra begrepp, friktion. Först fick de göra en hypotes över hur olika material glider i en rutschkana. Därefter gick vi till en lekplats och provade.

                                                Kartong                                           WCT

                                               Regnbyxor                                   Plast

Vi provade även jeans, mjukisbyxor och hårdplast. Därefter på promenaden hem gick de två och två och pratade igenom upplevelserna och skulle försöka komma fram till en slutsats utifrån sina erfarenheter. Tillbaks i klassrummet skrev de vidare i rapporten hur undersökningen gick och vi skrev en slutsats. Regnbyxorna hade en hög friktion mot rutschkanan eftersom de gick trögast. WCT byxorna hade lägst friktion eftersom de gled snabbast.

Vi arbetar med skrivprojektet "Den magiska dörren". Där tränar vi på att skriva en berättelse med ett sammanhang mellan kapitlen så de inte blir fristående. Samtidigt tränar vi på olika saker inom svenska skriftspråket. I kapitel 3 ska vi träna på att skriva stämningshöjande. För att få ökad stämning måste vi ta med hur det känns och kunna beskriva det. Inför att vi skulle skriva kapitel 3 så gjorde vi en övning där vi samlade på känsloord. Vi använde oss av den kooperativa strukturen karusellen. Jag skrev upp fyra känslor, ett vart på ett i övrigt tomt papper och la ut dem på fyra bord. Det var glad, ledsen, rädd och arg. Eleverna var sex i var grupp. De skrev ned så många synonymer de kunde komma på på den känsla de hade vid sitt bord. På en given signal roterade de och fyllde på nya synonymer till en ny känsla vid nästa bord. Det var väldigt kul att gå runt och höra deras diskussioner om känslor. De diskuterade om känslan verkligen var t.ex. ledsen eller kanske hörde den hemma hos rädd i stället.

Fyra grupper diskuterar och skriver.

En är sekreterare de andra diskuterar och lyssnar.

  När de hade gått ett varv läste de upp vad som stod på pappret och jag skrev på tavlan. På så sätt samlade vi tillsammans synonymer. När vi skrev upp dem på tavlan diskuterade vi om känslorna kunde stå på fler ställen eller om en känsla kanske bättre hörde hemma någon annan stans.

När vi var nöjda med placeringarna av känslorna och rett ut dem så skulle de rita en emoji till var känsla. Grupperna hade sin känsla med alla synonymer till.

 Efterhand som de blev klar med en emoji så strök de på tavlan för att hålla reda på vilka de hade gjort.

Strukturen i arbetsgången i sig själv är inte bara för att arbetet ska gå smidigt utan det är också ett sätt att lära dem hur man kan arbeta metodiskt med en uppgift. Jag har märkt att eftersom vi arbetar så metodiskt så börjar de själva arbeta så när de arbetar mer på egen hand. När jag ser det så känner jag att de är på väg att få studieteknik. Det är minst lika viktigt som innehållet i det vi lär. Att kunna arbeta metodiskt har du med dig hela livet.

Resultatet blev så här fint. Nu är det dags att börja skriva kapitel 3, det spänningshöjande kapitlet. De har massor av känslor samlat här som de kan använda i sin berättelse.

Måste bara dela med mig av vad som hände idag. Vår fritidspedagog var på fortbildning så vi fick arbeta i helklass. Barnen tyckte att vi kan arbeta i halvklass ändå.

Barnen:"Medan du Mette har matte med Rubinerna kan Safirerna sitta i grupprummet och skriva på Den magiska dörren."
Jag: Men ni kommer ju hela tiden och frågar, "Hur stavar man det?", "Jag vet inte vad jag ska skriv","Är jag klar nu?" Jag kan inte hjälpa er när vi har matte.
Barnen: Men vi frågar varandra och hjälper varandra i stället.
Jag: Ok vi provar.

Detta är elevinflytande och ett resultat av att de har lärt sig att de kan hjälpa och lära av varandra, jag måste ge dem en chans när de kommer med konkret och bra förslag.

Jag smög i dörren och tog detta foto. Djupt försjunkna i sina texter. Jag hörde inte ett ljud från dem. Efteråt sa de att de hade läst varandras texter och hjälpt varandra. Lärarhjärtat bultar lite extra.

Vecka 37

Vi arbetar med problemlösningar på matten. För att få struktur på hur man ska lösa ett problem så tränar vi tillsammans. Först läser vi igenom texten. Sen stryker vi under det sommar viktigt. Vad ska räknas ut? Vad vet vi? Därefter ritar vi upp vad vi vet och ser då hur vi ska räkna ut det. Till sist skriver vi det på mattespråk. 

När vi har tränat så jämför vi uppgifterna med varandra för att se om vi har löst det på samma sätt eller om det finns fler sätt att lösa det på. De diskuterar och lär sig av varandra.

 I veckan har det varit skoljoggen. Först en härlig uppvärmning...

 ...sen sprang vi. Så här glada blir man av att springa.

I våras svarade elever och föräldrar på en enkät om trivsel och skolan. Det var i stort väldigt positivt men vissa punkter hade vi önskat hade varit ännu bättre. Vi diskuterar nu dessa punkter bland pedagogerna för att se vad och hur vi ska arbeta för att förbättra dem. Vi lyfter även dem hos eleverna. Här diskuterar de de olika punkterna och hur /vad man kan göra för att förbättra. Vi gjorde detta med hjälp av en kooperativ struktur som heter karusellen

 På borden låg papper med de påståenden som vi ville diskutera från enkäten. Det var påståenden som: "Jag har arbetsro", "Jag vet vad jag ska kunna", "Skolarbete gör mig nyfiken och jag vill lära mig mer". Med sin axelkompis diskuterade de påståenden och skrev ned hur och vad som kan bli bättre. De drog ett streck under sin text och på en given signal roterade till nästa station. När de kom till nästa station läste de vad föregående par hade skrivit och fyllde på med fler idéer. De fick inte skriv ned samma utan det skulle vara nya. Kom de inte på något mer så skrev de inget. 

På detta sätt fick de ta del av vad andra tänkte och vi samlade mångas tankar. Alla var aktiva. När vi hade gått ett varv lyfte vi det som de hade skrivit i hela klassen och pratade lite om det. Under tiden de diskuterade och skrev gled jag runt och kunde höra hur de resonerade. Intressant att höra hur de tolkar påståendena. Inte alltid som vi vuxna tänker oss. Därav resultat som vi kanske inte hade tänkt oss.

Efter att ha suttit länge och diskuterat så fick de ta en promenad i huset i par och diskutera en sista fråga och det var: "Vad är det som är så bra med vår skola?" Vilken härlig lista på bra saker vi fick. Man kan inte låta bli att bli sugen på att gå på denna skola när man läser dem.

3:orna fick träffa Martin Widmark och Mats Vänehem idag på Uppåkra arkeologiska center. Martin och Mats berättade om böckerna om vikingapojken Halvdan Viking de har skrivit och illustrerat. Uppåkra och Lund ligger till grund för historierna i böckerna men där heter de Östbyn (Uppåkra) och Västbyn (Lund). För att förstå hur länge sedan Vendeltiden som var före Vikingatiden då Uppåkra var bebodd så fick vi ställa oss på ett långt led. Var och en av oss representerade en generation. Vid var tredje/var fjärde så hade det gått hundra år. Då fick de ett perspektiv även om det är svårt att förstå.

 Därefter Läste Martin ett kapitel och Mats ritade.

Mats Vänehem är även arkeolog och kan runskrift. Här har han skrivit några barns namn.

Hela gänget med Martin och Mats.

Vi fick också träffa arkeologer och studenter som berättade om vad de hittar just nu i utgrävningarna.

De hittade bena medan vi var där. Troligtvis var det ben från en ko eller häst.

Vi fick en signerad bok och en hälsning i runor. När vi kom tillbaka knäckte vi runorna utan hjälp från någon annan källa än oss själva. Vissa runor kunde vi och resten listade vi ut.

Varje freda kollar vi upp multiplikationstabellerna vi har övat på med hjälp av våra mimiwitheboard. Bra sätt där alla får chans att svara och jag får bra koll på vad de kan.

I läsgrupperna har vi bearbetat ett kapitel genom att spela teater. Kapitlet har många talstreck, dvs många repliker. För att det ska bli lättare att veta när man har sin replik har vi färgkodat dem.

 De tränar tillsammans...

 ...och sen spelade vi teater.

 Vi ska träna mer så vi vågar röra oss så som de gör i boken. Det blir roligare teater då.

Vecka 36

I matematik jobbar vi både praktiskt och lite mer abstrakt med multiplikation. Vi arbetar praktiskt för att förstå hur multiplikation fungerar och hänger ihop. Här tydliggör vi varför det är skillnad på 4x3 och 3x4. Fyra barn tar tre böcker var 3+3+3+3=4x3. Vänder vi på det så är det tre barn som tar fyra böcker var 4+4+4=3x4 

Här fortsätter vi med att rita upp 6:ans tabell och tydliggör den.

När vi klargjort hur 6:ans tabell fungerar börjar vi träna med olika praktiska material som Lycko, Klurinett, kortspel, bläddra, snottra, 100 ruta, hitta vägen med produkten och olika tärningsspel.

Till sist tränar vi i boken med mer abstrakta uppgifter och problemlösningar.

Vårt Fysik och tekniktema Luft fortsätter. Här har de på bilden använt sig av grundfärger och sekundärfärg och utforskat jordens dragningskraft och tyngdkraft.

Vi har vidare undersökt om vi kan använda luft som transportmedel. Här försöker de i sina arbetsgrupper lösa en uppgift där "Herr suddis" ska transporteras från punkt A till punkt B. Färden ska vara säker och varje gång nå punkt B. De fick en ballong, en bit snöre, ett sugrör. Till sin hjälp fick de använda sax och tejp.

Först diskuterade de hur de skulle konstruera transportmedlet och hur de skulle kunna utnyttja luften. De gjorde ritningar.

Sen började de bygga...

 ...fixa och trixa...

 ...testa..

...ändra..

...testa nya teorier. Här försöker de minska friktionen då de tänkte att ballongen skulle röra sig längs golvet.

Till slut kom de på lösningen. Det var att trä sugröret på tråden så att det löpte friktionsfritt. Herr Sudd åkte på sugröret. För att få fart blåste de upp ballongen och tejpade fast den på sugröret. I ballongen hade de komprimerat luften och den kämpar med att utjämnas med luften runt om ballongen så när de släppte ballongen trycktes luften ut. Då uppstod en kraft som hade riktning bakåt. Det uppstår då en motkraft som för ballong(Herr Sudd) framåt. Det är Newtons tredje lag Kraft och Motkraft. 

Här testar vi hur vi kan använda luften för att skicka iväg en raket. Vi hade byggt ramper med en flaska och ett rör. Förhållandet för luften i flaskan och utanför flaskan var det samma. När vi trampade på flaskan komprimerade vi luften i flaskan och trycket blev högre där. Luften ville ut och trycktes genom röret och hade då ett högre tryck än luften runtomkring. Det gjorde så att raketen for iväg.  Titta gärna på denna film.

Vi fortsatte att undersöka luft.

Här blåser vi luft genom ett sugrör som sitter mellan två fingrar. Samtidigt som de blåser kraftigt lyfter de sakta handen. Pappret följer då med. Lite trolleri att man kan lyfta pappret genom att blåsa i ett sugrör. Det som händer är att vi sätter fart på luften på papprets ovansida och skapar då ett undertryck. Trycket blir då större på papprets undersida och luften under lyfter upp det. Samma princip  som gör att ett flygplan lyfter.

 Genom att blåsa en koncentrerad stråle luft kan vi få en boll att "sväva".

Här har de konstruerat en trum-pet. De har klippt av botten på en flaska och tejpat fast en bit plast över öppningen. När de slår på plasten trycker de ut luften ur flaskan. Den kan få håret att fladdra...

 ...flytta på små föremål eller blåsa ut ljus.

Till sist testade vi principen bakom en dykarklocka. 

 Genom att lägga papper i botten på ett glas och sänka ned glaset upp och ned i vatten så kunde vi se och känna att pappret förblev torrt. Luften i glaset tryckte undan vattnet.

Så mycket kooperativt lärande vi har när vi tillsammans måste lösa olika uppgifter och försöka förstå hur saker hänger ihop. Genom att slå ihop fyra huvuden så tänker de tillsammans bättre än ett. Vi jobbade i stationer. Det var fem uppgifter men sex grupper. De bestämde gemensamt att den grupp som inte var på en station skulle arbeta med annat de hade att arbeta med från sina lådor. De roterade sen mellan dessa sex stationer på en given signal. Det fungerade perfekt. Arbetet med Kooperativa strukturer har nu gett resultat. De ger själva förslag. När alla hade varit på alla stationer så lyfte vi vad de hade erfarit och vad experimenten ville visa och varför.

 Vi jobbar med aktuella samhällsfrågor i olika medier. Vi tittar på lilla Aktuellt och svarar på aktuella frågor med hjälp av en kahoot. Det gäller att inte svara för snabbt utan att tänka efter.

Förra veckan berättade jag om pulsträningen vi har varje dag. Denna vecka är idrottsläraren på lägerskola. Då har vi puls i klassrummet med hjälp av Just Dance. Rörelseglädje!