vecka 24

 Vi skriver berättelser kring hur det var att vara barn för 100 år sedan. Utifrån fakta vi har samlat och sedan planerat vårt skrivande, så fantiserar de om att de genom en tidsmaskin hamnar 100 år bak i tiden. De berättar om sin familj, skolan och leken. Mer om hur vi har förberett skrivandet kan ni läsa i förra inlägget. När de sen har känt sig färdiga har de fått arbeta efter punkterna ni ser här på bilden.

 De gick igenom sin berättelse och kollade av att de hade fått med sig det de hade planerat. Därefter använde de sig av en checklista där de checkade av så att de hade stor bokstav och punkt, hela meningar, meningar som hängde ihop med berättelsen. Att de hade använt sig av adjektiv för att beskriva. Om berättelsen har början, händelse och slut. Stavning. De fixade till sin text för att sedan byta med en kamrat. De fick en liknande checklista och hjälpte kamraten att förbättra sin text.

 När böckerna var klara fick de läsa varandras berättelser.

De gav sedan varandra feedback. Vad som var bra. Vad de blev nyfikna på. Vad de kan tänka på till nästa gång. De var väldigt duktiga på att ge varandra positiv feedback. De sa " Du har skrivit så att man fastnade direkt.", "Du har bra början, händelse och slut", "Det var en spännande historia", "Du har använt många adjektiv".

Det är så tydligt att de kan skriva bra berättelser och ge varandra bra feedback när vi arbetar så strukturerat som vi gör. Alla vet vad de ska göra och presterar på bästa sätt.

De sista dagarna har vi arbetat färdigt med sådant som har släpat efter. Det var olika vad var och en skulle göra. När man är ensam vuxen med 23 elever som behöver arbeta med olika saker gäller det att planera upp så att de är självgående. På tavlan skrev vi planeringen tillsammans. 

En planering för berättelsen med fyra kolumner. 1 skriver, ritar 2 skriva ut 3 klistra 4 färdig. Detta för att underlätta arbetsordningen för eleverna och för mig så jag vet vad var och en håller på med. När de är färdiga går de över till nästa planering där vi hade fyra arbetsområden. De skrev själva upp sig vad de höll på med och efterhand som de blev färdiga flyttade de sitt namn. Mycket tydligt, stort eget ansvar och jag som lärare blev avlastad med att ha koll på vad var och en skulle göra hela tiden. Det fungerade fint.

Vi skapade arbetsbord efter vad de arbetade med. De som höll på med samma arbete kunde då hjälpa varandra

Delar av klassen som väntar på att få gå in i kyrkan på skolavslutningen. 

Nu går detta härliga gäng på sommarlov!

Ses i 3:an

Glad sommar!

Vecka 22

I matte fortsätter vi vårt arbetar med multiplikation. Rita är ett bra sätt att förstå hur multiplikation fungerar.

Ett annat sätt är att använda klossar för att se och räkna. Här är det 5:ans tabell som tränas. Genom att lägga 5 klossar i ett antal höga så ser de hur de ska räkna innan de har automatiserat tabellen.

Ett kul sätt att träna på multiplikation är att spela bingo.

Tema "Barn för 100år sedan"

I hemuppgift hade de att ta reda på när föräldrar, far och morföräldrar och deras föräldrar var födda. De skulle rita in det på en tidslinje. Här tränar vi samtidigt på tallinjen som att de tar red på hur det ser ut i sina familjer. Vi ser tydligt att det är 3-4 generationer under en period på 100 år. Ungefär vart 30:e år föds en ny generation. De var stolta över att kunna berätta när deras släktingar var födda och tyckte det var roligt att se när allas släktingar var födda. Det blev lite stapeldiagram också eftersom flera var födda samma år. Vi kunde också se att några hade väldigt gamla respektive unga släktingar.

Vi jobbar nu med hur det var att vara barn för 100 år sedan och har tittat på hur familjen såg ut, hur de bodde och vad de gjorde. Vi har sedan tittat vidare på hur det var att gå i skolan för 100 år sedan och vad och hur barn lekte.

När vi jobbade med lek för 100 år sedan gick vi ut och testade olika lekar.

Vi provade på att kasta gris. Då står de i ring och kastar en boll till varandra. Den som tappar bollen får en bokstav. När man har samlat bokstäverna g r i s så åker man ut.

Här är en gammal lek där man skulle nå ett vedträ bakom sig utan att släppa repet. Det gäller att tjuva så att motståndarna inte når sitt vedträ. Vi hade bollar i stället för vedträ.

Dragkamp

 Bro bro breja är en annan gammal lek som leks fortfarande.

Efter att vi lekte den så har flera barn på skolgården lekt den på rasterna.

 Som lite kontrast till de gamla lekarna är detta vad de leker med mycket på rasterna nu.

Förr lekte pojkar och flickor olika lekar. I dag leker man ofta tillsammans. Här fångade jag dem i spontanlek på skolgården. Alla leker tillsammans. De leker 15 leken. Den går till så att en räknar baklänges från 15. De andra gömmer sig. Den som har räknat försöker sen se var de andra har gömt sig utan att flytta på sig. Hen kan få gå tre steg och lägga sig ned för att nå längre bort för att se. När hen inte kan se fler räknar hen igen. De övriga springer fram och dunkar sig genom att säga sitt namn och gömmer sig igen.

Vid varje del så har vi jämfört hur det var förr med nu.

Det har vi gjort med hjälp av att fylla i VENN-diagram. Först har vi tittat på film, läst och pratat om det. Därefter har de i lärpar fyllt i VENN-diagram om hur det var förr, hur det är nu och i mitten vad som är lika nu och då.

När det var klart slog de ihop sig med ett annat par och pratat om vad de hade skrivit. De fyllde på med fakta som de inte hade med. En form av mina ord-dina ord. Till sist lyfte vi vad de hade skrivit i helklass. Med hjälp av EPA modellen har vi tillsammans samlat fakta. Alla har varit aktiva i diskussionen och arbetet.

 

I nästa steg väver vi in svenskämnet och nu ska de skriva en berättelse med början, händelse och slut. Med inspiration av det vi har jobbat med ska de skriva en berättelse om hur det på något vis hamnar 100 år tillbaka i tiden och berätta om sin familj, skola och lek.

Utifrån deras VENN-diagram skriver de en planering för att kunna skriva en berättelse.

Här är en planering som är gjord utifrån VENN-diagrammen.

Nu ska vi träna på att ha en början, händelser och slut som hänger ihop. Dessutom ska vi träna på meningar med stor bokstav och punkt, beskriva med många adjektiv och stavning. Lite examen på årets arbete i svenska.

Summerar jag det hela så har vi har arbetat ämnesintegrerat med cirkelmodellens olika steg i kombination med strukturerna lärpar, EPA, mina ord-dina ord.

Cirkelmodellens steg

1. Inspiration genom film, läsa berättelser och samlat fakta med hjälp av VENN-diagram
2. Repetera hur en berättelse är uppbyggd med början, händelse och slut.                    
3. Tillsammans hitta på berättelse utifrån strukturen: Början med person, miljö och tid, händelse ett, två, tre och slut där allt löser sig.                                                
4. Planera sitt skrivande med hjälp av en planeringsmodell och sen skriva sin berättelse.

I och med att vi har arbetat med faktan så grundligt och planerat skrivandet grundligt, så är eleverna väl förberedda och sugna på att skriva. 

Veckans KAK handlade om en nyupptäckt planet som har liknande förutsättningar som vår jord. Proxima b. Den ligger 4,2 ljusår från oss och kretsar runt en röd dvärgstjärna. Temperaturen är behaglig så finns där vatten kan det finnas en möjlighet att det finns liv.