Vecka 4

Nu var det en bokstav som det var lätt att hitta saker till. Veckans G-utställning var jättefin med bl.a. grodor, godis, gummiband, giraff och glasängel.

Fortsättningsvis i vårt tema vinterfåglar har vi nu kommit till Fas 2 i cirkelmodellen, där vi tittar närmre på hur en faktatext är uppbyggd genom att dela upp den och bygga ihop den.

Först tittade vi på och läste en faktatext ur en faktabok som heter "Svenska djur från A till Ö". Vi tittade på hur de hade byggt upp texten med rubrik och underrubriker. Vi tittade på vad det var för rubriker och vad det stod i texten vid varje rubrik. 

Jag kopierade texten och förstorade den. Vi klippte i sönder den och hjälptes åt att bygga ihop den på tavlan.

Därefter delade barnen in sig i sina fågelgrupper. De fick en sönderklippt faktatext om sin fågel. Tillsammans la de upp rubrik och underrubriker. Sen hjälptes de åt att läsa texterna och placerade dem under rätt rubrik. När allt var klart fick de en oklippt text för att se om de hade gjort som orginaltexten är.

 Därefter läste de upp texterna för de andra grupperna.

På detta sätt tränar vi på flera saker. Vi tränar på att läsa, sortera, samarbeta, hur en faktatext är uppbyggd samtidigt som de får reda på mer om den fågel de ska fördjupa sig i. Här tränar vi procedurförmågan där vi söker, samlar och strukturerar  information. Den kommunikativa förmågan genom att samtala, diskutera och uttrycka sina åsikter. Den metakognetiva förmågan där de löser ett problem och avgör om det är rimligt att en textdel tillhör en rubrik. Begreppsförmågan genom att förstå innehållet och de olika begreppen. Samt analysförmågan där de föreslår lösningar genom att jämföra och se likheter och skillnader för att placera texterna rätt.

Se så fina pärlplattefåglarna blev.


I matte har vi arbetat ett tag med talkamrater och nu de sista veckorna med 10-kompisarna. I veckan tränade och testade de sig själva i vad de kan om 10-kompisarna. Vi använde då Kahoot. Det är ett interaktivt verktyg, en lärplattform där man kan skapa frågor med olika svarsalternativ. Barnen kan på Ipads koppla upp sig till frågorna och svara enskilt. Jag som lärare kan styra hur lång betänketid de har, om de ska svara anonymt eller i grupp. Den ger direkt feedback på hur många som har svarat och hur de har svarat. Jag hade gjort en på 10-kompisarna. Barnen fick 20 sekunder på sig att svara på varje fråga.

När frågan ställs får de upp fyra svarsalternativ att välja mellan. De har både färg och formkod.

Resultatet av svaren får de direkt och på detta vis feedback på hur de svarade. Det visade sig att oftast så svarade alla rätt.

När omgången är slut kan barnen betygsätta sin insats och vad de tyckte om det hela. Ganska goda resultat. Ni som kommer på föräldramötet ska få testa detta.

 Vi provade en annan lärplattform också som heter Socrative. Den skapar jag också åt dem men där sitter de mer själva och svarar på frågor.

 Jag får resultaten och kan se vem som behärskar det vi har tränat på och vem som behöver träna mer.

 Vi har tränat en hel del på NOMP. Här sitter de djupt försjunkna i att träna sina färdigheter i matte.

 När vi har suttit stilla och arbetat behöver vi röra på oss. Här har vi pausgympa med Friskis&svettis.

I veckan har vi pratat om "Likhetstecknet". Det är en viktig symbol i matematiken. Oftast så säger man att ett räknetal blir. t.ex 5 plus 4 blir 9, men det är inget som blir utan 5 plus 4 är samma som 9. Det är bara att 9 är uppdelat i 5 och 4. Det viktiga är att förstå att det som står på ena sidan om likamedsymbolen ska vara detsamma som det som står på andra sidan även om det skrivs på ett annat sätt. Ofta är det detta som spökar när de ska lösa ekvationer att de inte förstår likhettecknets betydelse. Därför lägger vi ned ganska mycket arbete på detta redan i tidig ålder.

Barnen har här försökt förklara vad det betyder. Vi strök det som inte stämde. Jag brukar säga till barnen att det är bra om man säger fel för då har vi något att diskutera och resonera kring. Jag vill inte bara har rätt svar utan jag vill att de svarar och försöker.

För att visualisera begreppet så presenterade jag Linus Likamed för barnen. Han mår bäst när det är lika på båda sidor om honom. Är det inte det blir han sur (då vänder jag på munnen). Viktigt är också att förstå att det som är på båda sidor om honom inte måste vara lika i utseendet utan det är antalet som ska vara lika.

Trevlig helg!

Vecka 3

Som jag säkert tidigare har berättat om så har vi en målvägg för att göra skolarbetet och lärandet begripligt. På dessa planscher är ämnenas innehåll uppsatta på plastremsor. På veckoplaneringen sätter jag upp vad vi ska arbeta med och träna på. Där står även vad målet är och hur vi ska träna för att nå målet. Vi tittar på detta gemensamt och pratar om vad vi ska arbeta med. Detta gör barnen medvetna om och delaktiga i sitt lärande. Varje fredag utvärderar vi veckan och djupdyker i en sak vi har betat med. Barnen får skatta sig själva och får feedback på det i form av två stjärnor (två saker de är bra på) och en önskan (detta kan du träna på).

Arbetsområden vi har arbetat med sätts upp runt kartan för att få ett sammanhang i var i världen detta finns. Med tiden kommer de att kunna se mönster och sammanhang. Ni har säkert hört om GOTD. Detta är en variant av det men vi kallar det för Kul Att Kunna (KAK).

Med matematiken jobbar vi på många olika sätt för att befästa kunskapen. De senaste veckorna har vi arbetat med tio kamraterna. Här är ett axplock av vad vi gör.

 Pyramidpussel

 Spel

 Pyramid på talkamrater

 Hitta talkamrater och måla

 Lycko

 Hitta talkamrater och sätt en klämma.

När vi arbetar med läsläxan så läser de ibland upp för en kamrat, ibland för hela gruppen. När vi parläser så ger de varandra respons. Det kallar vi Kamratrespons. De säger då något som de tyckte kamraten gjorde bra och ett tips för att det sak gå ännu bättre. Att ge varandra beröm är  de duktiga på- Det är inte lika lätt att tipsa varandra. Det beror på att de ännu inte har redskap och språk för vad man kan säga. Detta är något som vi tränar på. Genom att sätta ord på hur en kamrat läser så får de även en egen förståelse för sin läsning. Vi gör alltid detta tillsammans för så att alla känner sig trygga.

Vi har i veckan startat upp tema vinterfåglar. Vi kommer att arbeta utifrån genrepedagogikens cirkelmodell. Det innebär att vi arbetar i fyra faser.

• Fas 1 Bygga upp kunskap
• Fas 2 Modellering och dekonstruktion av faktatexter
• Fas 3 Gemensam textkonstruktion
• Fas 4 Egen textkonstruktion

Denna vecka har vi arbetat med Fas 1 och byggt upp kunskap och skapat ett intresse. Vi började med att göra en tankekarta över vad barnen redan vet om vinterfåglar. Vi har tittat på film. Läst både faktatexter och sagor om några vinterfåglar. Då har vi bl.a. fått höra hur Blåmesen har fått sitt blåa huvud och Domherren sitt röda bröst. Vi har lyssnat på fågelljud, tittat på spår i snön.

I detta tema får vi in naturkunskap, matematik, fysik, svenska och rörelse. Vi läser och lär oss om vinterfåglar. I en film berättade de att man gärna kan sätta ut vatten till fåglarna även på vintern men för att vattnet inte ska frysa så fort så kan man lägga i en tennisboll. Vi blev genast nyfikna på det och undrade hur det kunde komma sig. Vi var bara tvungna att testa. Vi satte ut två små hinkar med vatten och en boll i ena. Vi gjorde en hypotes. Nytt ord som de nu fick lite grepp om. Då trodde vi att antingen kyls inte luften i bollen ned lika fort som vattnet och värmen från bollens luft leds ut i vattnet och på så vis försenar frysning. Eller så när fåglarna dricker så får de bollen i rörelse så vattnet har svårare för att frysa. Vi satte ut hinkarna över natten men de var bottenfrusna dagen efter. Vi vet ännu inte om det ligger något i det och i så fall varför. Har ni som läser detta en förklaring så vill vi gärna veta.

 Vidare så kommer matematiken i Temat genom att de pärlar varsin fågel. Här räknar de för fullt för att få rätt form och färg.

 Några gjorde fåglar som vi inte hade beskrivning till. De fick titta på en uppstoppad fågel och diskutera sig fram till hur de skulle göra.

 När vi tittade på spåren i snön så testade barnen  att gå som fågeln. Denna fågel har gått och inte hoppat. Fötterna sätter den framför den andre osv.

Efter första arbetspasset fick de skriva ned en sak de hade lärt sig på en lapp och en sak de ville veta mer om på en annan lapp.

De satte upp lapparna på tavlan.

 


Vi sorterade dem och läste dem. På detta sätt får jag reda på vad de har lärt sig och vad de vill arbeta vidare med. Det som önskades var att veta mer om fåglarna, lära sig känna igen dem och vad de heter, vad de äter och göra fågelmat.

Nästa vecka ska vi arbeta med Fas 2. Modellering och dekonstruktion av faktatext.

Det innebär att vi ska titta närmre på faktatexter på dessa fåglar. Vi tittar då på hur en faktatext är uppbyggd och vad man ska ha med i en faktatext. 

Förra veckan berättade jag om klassråd. Så här ser listan ut som hänger i klassrummet där de skriver ned vad de vill lyfta. Det är många bra förslag. På ett klassråd hinner vi med 1-3 punkter så det tar lite tid innan vi kommer igenom denna lista.

Till sist vill jag önska er en skön vinterhelg!

Vecka 2

Välkomna tillbaka till en ny termin.

Vi har införskaffat oss en ny almanacka som är större och tydligare. Varje dag finns det med en gåta, kluring eller uppdrag. Ett barn läser upp dagen och det som står undertill. Här är det meningar som innehåller rimord. Det gäller att hitta dem. På detta sätt tränar de både läsning och löser ett uppdrag.

Denna vecka har vi arbetat med bokstaven Å. Det var nog ingen lätt bokstav att hitta något till Å-utställningen. En åsna, ett årskort och en åra blev det.

I vårt övergripande tema detta läsår som är Året runt både i naturen och med våra traditioner och högtider har vi denna vecka pratat om högtidsdagarna Nyårsafton, Trettonhelgen och Tjugondag Knut. Vi har titta på film, pratat om egna erfarenheter, skrivit dessa ord och skapat en fin nyårsbild med hjälp av blåsteknik. De använder ett sugrör som de blåser genom för att sprida ut färgen. Det blir ett sprakande fyrverkeri.
 

Vi summerade förra året och tittade framåt vad vi har för drömmar, vad vi vill lära oss och vad vi vill bli bättre på.

Vi har också börjat arbeta kring årshjulet och pratat om att det tar ett år för jorden att gå ett varv runt solen. Året delar vi sen in i årstider, månader, veckor och dagar. Då kom vi in på att i år är det något som heter skottår. Här arbetar vi med olika metoder, material, verktyg och konstellationer. Vi sjunger alla, skriver i par och skapar enskilt och i grupp kring årets månader för att lättare komma ihåg dem. Träna gärna där hemma så de inte bara kan månaderna som en ramsa utan att de även kan svara på "Vilken månad är efter eller före?"

Under hösten har vi haft klassråd i form att att vi har tagit upp viktiga saker och samtalat om dem i hela gruppen. Nu är det dags att lära sig lite mötesteknik. Vi gick igenom vad en ordförande och sekreterare gör. Vi pratade om hur ett möte går till där man följer en dagordning och hur det går till när man röstar på förslag och tar beslut. Barnen får prova på att vara ordförande och sekreterare. På en vägg i klassrummet har vi en lapp där barnen kan skriva upp vad de vill prata om. Detta mötet diskuterade de om de skulle byta platser eller inte. Det var lite delade meningar om det men beslutet blev att de som inte vill byta plats ska få behålla dem. Fröknarna ska sen göra en ny placering på de övriga barnen.

 I matte har vi fortsatt med att arbeta kring 10-kompisarna. Vi såg ett avsnitt av "Livet i mattelandet" och har sen arbeta  med 10-kompisar på olika sätt. Genom rörelse, lek, spel och färdighetsträning på papper både ute och inne.

Här spelar de bowling. I par ska de fälla de koner som är 10-kompisar. Denna övning går att göra både ute och inne.

 Vi har i veckan också pratat om hur man är en bra kamrat. Vi har startat upp Koola Kompisar. Det är något som vi i klassen kom fram till gemensamt och hittade på namnet till.

K O O L A 
Omtänksam (hjälper och tröstar)
Modig (vågar säga stopp)
Pålitlig
Intresserad (lyssnar)
Snäll (låter alla vara med)
Ansvarsfull (säger förlåt)
Respektfull (visar hänsyn och omtanke)

I klassen ska vi vara koola kompisar för att alla ska trivas. Vi ska jobba med dessa uttryck så att alla förstår vad de innebär. Detta är en del av vår Likabehandlingsplan som vi har på vår skola och som vi ska arbeta med lite extra nu.

Härlig utelek har vi haft denna vecka.

Trevlig helg!