Kul att kunna

Kul att kunna

fredag 30 september 2016

Vecka 39

På vår nya skola har vi ingen klocka som ringer in. Vi har då andra signaler. Några klasser har pingla och andra en visselpipa. Det har varit lite si och så med att komma in efter rast och det har tagit tid att samla alla barn. För att vi ska få in alla barn och inte låta de som kommer i tid få vänta så vi kommer igång med vårt arbete så har vi gett dem en morot. Varje barn får lägga en böna i ett rör var gång de kommer in i tid. När röret är fyllt har vi gemensamt bestämt att vi ska ha en discoeftermiddag med snacks. Barnen är väldigt taggade och det har blivit en stor förbättring. Vi kör igång lektionen och de som kommer försent får smyga in. Det reglerar sig självt ganska fort eftersom de dels missar starten och dels får de inte lägga en böna. i onsdags kom alla in och la var sin böna och då började de fundera på hur lång tid det tar att fylla röret om alla lägger en böna var gång. Jag sa att det hade varit trevligt om vi kan ha discot på fredagen innan höstlovet. De undrade då hur många dagar det är dit och hur många bönor det blir. I onsdags var det fyra veckor och två dagar dit. De lägger var sin böna vid tre tillfällen var dag. Sagt och gjort. Nu började vi räkna på hur många dagar det är. Tillsammans kom vi fram till 22 dagar gånger 3 tillfällen. Det är 66 gånger de kan lägga bönor. 66 gånger och 22 barn varje gång. 66x22. Det blev lite jobbigt så då delade vi upp uträkningen. Varje bordsgrupp räknade då ut hur många bönor de skulle lägga. 66 gånger 6 barn och ett bord räknade 66 gånger 4 barn. Nu började en febril aktivitet. De räknade med iver och hade fantastiska diskussioner och samarbete. Det var underbart att se deras iver att räkna ut detta. Det var kul att se hur de gjorde för att lösa uppgiften. De visade här förståelse för att multiplikation är samma tal som adderas ett antal gånger. De sorterade och ritade. Till slut fick vi några resultat. Några grupper hade lyckats räkna ut rätt. de fick redogöra för hur de hade gjort så att alla var med på noterna.




 Till slut var vi alla överens om att 66x6=396 och 66x4=264 Vi hann inte mer den dagen så vi lät sista uträkningen vila. Var dag frågade de om när ska vi räkna ut resten. Idag fredag gjorde vi sista uträkningen. Några hade räknat där hemma och satt inne med svaret men de höll på det så de andra fick chans att räkna. Vi lyckades med det också. 1452 bönor är svaret. Barnen fick berätta hur det hade tänkt när de räknade. En bra strategi som håller är att de la ihop entalen, tiotalen och hundratalen. Sen la de ihop dessa. Här visade de att det går att lösa om man tar det steg för steg. Visserligen har inte alla lagt bönor vid varje tillfälle nu så vi kommer inte att lägga så många till lovet men det var värt att räkna ut det ändå. Jag är riktigt stolt över deras engagemang och hur de tänkte och resonerade. Genom samarbete och respons till varandra lyckades de att nå målet.


I veckan fortsatte vi arbetet med talens positioner och siffrornas värde. Här är lite fler foto på hur vi har arbetat.





När vi tränar på läsförståelse så arbetar vi med olika lässtrategier. Vi använder oss av Läsfixarna som är spågumman, detektiven, reportern, konstnären och cowboyen. Spågumman hjälper till att förutspå vad texten kan handla om genom att titta på bilder och läsa rubriken. Konstnären hjälper oss att se texten i bilder. Dvs det vi tänker på när vi läser texten. Dessa har vi arbetat med några veckor nu. detektiven spanar in ord som är svårlästa eller svårförstådda. Detektiven reder ut dessa ord och hjälper oss att förstå texten bättre. Här är några ord som barnen har tyckt varit svårlästa eller som de inte har förstått. Vi pratar om vad det är som gör att de kan vara svårlästa och vad de betyder.


Nu tränar vi på att skriva frågor till en text vi har läst. Här har vi tittat på hur en fråga kan börja. Vilka frågeord som kan användas och att en fråga alltid slutar med ett frågetecken.


För att illustrera vad som menas med en fråga på ytan, under ytan och på djupet ritade vi upp en båt, fisk och skattkista. Frågor på ytan är frågor där du ser eller läser svaret i texten. Du ser båten. Frågor under ytan har svar som inte går att direkt läsa i texten men förstår man texten så vet man svaret ändå. Vi ser inte fiskarna men vi vet att de finns i havet. Frågor på djupet är osynliga (inlåsta i kistan). De är svårast att förstå. De handlar om att man känner igen sig. Gör textkopplingar till något annat man har läst eller situationskopplingar. Något du har varit med om, en känsla eller liknande.



 Veckans KAK
Världens högsta berg Mount Everest 8848 möh nästan 11 st Burj Khalifa. Burj Khalifa, världens högsta hus hade vi som förra veckans KAK och då jämförde vi Turning torso med Burj Khalifa. Nästan 4,5 Turning torso hög är Burj Khalifa.


fredag 23 september 2016

Vecka 38


 Denna vecka har vi arbetat med positionssystemet. Vi började med att titta på hur man gjorde för 5000 år sedan.

 
Så här gjorde Egyptierna. De symboliserade med pinnar, bågar, snäckor och andra symboler. Lotusblomman är 1000 eftersom den var tusenfaldigt skön. 1 miljon var oändligt mycket och symboliserades som en Gud. Egyptierna var inte så nogräknad med ordningen på symbolerna utan 23 kunde skrivas med en-symbolen både före och efter tio-symbolen t.ex pinne, pinne båge, pinne.
 
Barnen fick prova på att skriva olika tal med hjälp av dessa tecken. De är mer systematiska än Egyptierna och skrev symbolerna i storleksordning. När de skulle skriva 2016 med dessa tecken upptäckte de att det inte fanns en nolla. De behövde ingen i heller eftersom de hade en symbol för 1000.

 Mayafolket hade detta system för 3000 år sedan. Pricken är majskorn, strecket som symboliserar 5 är en pinne och 0 är en snäcka. De såg fördelen med att ha nolla med i sitt talsystem och införde positionssystem. Det ska vara en prick över snäckan som visar 20. Pricken visar positionen är lyft till 2 tiotal. Snäckan visar noll ental. 21 är två prickar som står lodrätt för varandra. Den översta visar tiotal positionen och den nedre entalet. Lite klurigt men de fick en bild av att placeringarna på symbolerna hjälper till att läsa av talen rätt.

Vi började arbeta med vårt eget positionssystem. Det gjorde vi i olika stationer och med olika material för att träna på många sätt.


  

 

Veckan har präglats av den stora invigningen som sker på lördag. Jag har jobbat med en grupp äldre elever och vi har pratat om hur det är att vara barn 2016, vad som är populärt nu, Vad man gör på fritiden, vilka kläder vi har nu osv. Sen har de fått fundera på hur det är att vara barn om 20-30 år när de kanske har barn som går på skolan. De har skrivit brev om sig själv och framtiden. De har ritat och hittat saker på internett och hemma som är tidstypiska för 2016. Allt detta har de lagt i en "Tidskapsel". Här går flickorna runt och berättar för alla klasser om Tidskapseln.


 En arkeolog från Uppåkra utgrävningar var på skolan och vi fick lära oss lite om vad de har hittat där.

 Här är en 3D printad guldgubbe som de har hittat massor av vid Uppåkra utgrävningar.
 Barnen fick tillverka egna guldgubbar genom att gnugga fram dem...
 ...eller rita själva.

Det blev många guldgubbar. En hel skatt. Mer om Uppåkra utgrävningar kan ni läsa via länken Uppåkra utgrävningar



Vår skola ligger verkligen på en historisk plats. Uppåkra var väldigt stort för 1000 år sedan. Uppåkra är Skandinaviens största och mest fyndrika järnåldersbosättning. Det är ett stort område 40 hektar, ungefär lika stort som 24 fotbollsplaner. Det har bott tusentals med människor här. Vi kan lära oss otroligt mycket om hur människor bodde och levde förr och varför man bosatte sig just här.

 Nino Vidovic ordförande i barn- och utbildningsnämnden inledde samarbetet Uppåkra utgrävningar och Uppåkraskolan.
 Dick Harrisson berättade om Uppåkra och hur stort detta är.
 Därefter fick barnen träffa Vikingarna och prova deras saker. Svårt att få ljud i luren.
 Brynjan är tung.
 Vikingen var snällare än han såg ut.
 Lite stor hjälm och tung var den.
En i kassen fick äran att posera för reportern med Dick Harrisson och arkeologen från Uppåkra samt en lärare från vår skola.

Vecka 38


 Denna vecka har vi arbetat med positionssystemet. Vi började med att titta på hur man gjorde för 5000 år sedan.

 
Så här gjorde Egyptierna. De symboliserade med pinnar, bågar, snäckor och andra symboler. Lotusblomman är 1000 eftersom den var tusenfaldigt skön. 1 miljon var oändligt mycket och symboliserades som en Gud. Egyptierna var inte så nogräknad med ordningen på symbolerna utan 23 kunde skrivas med en-symbolen både före och efter tio-symbolen t.ex pinne, pinne båge, pinne.
 
Barnen fick prova på att skriva olika tal med hjälp av dessa tecken. De är mer systematiska än Egyptierna och skrev symbolerna i storleksordning. När de skulle skriva 2016 med dessa tecken upptäckte de att det inte fanns en nolla. De behövde ingen i heller eftersom de hade en symbol för 1000.

 Mayafolket hade detta system för 3000 år sedan. Pricken är majskorn, strecket som symboliserar 5 är en pinne och 0 är en snäcka. De såg fördelen med att ha nolla med i sitt talsystem och införde positionssystem. Det ska vara en prick över snäckan som visar 20. Pricken visar positionen är lyft till 2 tiotal. Snäckan visar noll ental. 21 är två prickar som står lodrätt för varandra. Den översta visar tiotal positionen och den nedre entalet. Lite klurigt men de fick en bild av att placeringarna på symbolerna hjälper till att läsa av talen rätt.

Vi började arbeta med vårt eget positionssystem. Det gjorde vi i olika stationer och med olika material för att träna på många sätt.


  

 

Veckan har präglats av den stora invigningen som sker på lördag. Jag har jobbat med en grupp äldre elever och vi har pratat om hur det är att vara barn 2016, vad som är populärt nu, Vad man gör på fritiden, vilka kläder vi har nu osv. Sen har de fått fundera på hur det är att vara barn om 20-30 år när de kanske har barn som går på skolan. De har skrivit brev om sig själv och framtiden. De har ritat och hittat saker på internett och hemma som är tidstypiska för 2016. Allt detta har de lagt i en "Tidskapsel". Här går flickorna runt och berättar för alla klasser om Tidskapseln.


 En arkeolog från Uppåkra utgrävningar var på skolan och vi fick lära oss lite om vad de har hittat där.

 Här är en 3D printad guldgubbe som de har hittat massor av vid Uppåkra utgrävningar.
 Barnen fick tillverka egna guldgubbar genom att gnugga fram dem...
 ...eller rita själva.

Det blev många guldgubbar. En hel skatt. Mer om Uppåkra utgrävningar kan ni läsa via länken Uppåkra utgrävningar



Vår skola ligger verkligen på en historisk plats. Uppåkra var väldigt stort för 1000 år sedan. Uppåkra är Skandinaviens största och mest fyndrika järnåldersbosättning. Det är ett stort område 40 hektar, ungefär lika stort som 24 fotbollsplaner. Det har bott tusentals med människor här. Vi kan lära oss otroligt mycket om hur människor bodde och levde förr och varför man bosatte sig just här.

 Nino Vidovic ordförande i barn- och utbildningsnämnden inledde samarbetet Uppåkra utgrävningar och Uppåkraskolan.
 Dick Harrisson berättade om Uppåkra och hur stort detta är.
 Därefter fick barnen träffa Vikingarna och prova deras saker. Svårt att få ljud i luren.
 Brynjan är tung.
 Vikingen var snällare än han såg ut.
 Lite stor hjälm och tung var den.
En i kassen fick äran att posera för reportern med Dick Harrisson och arkeologen från Uppåkra samt en lärare från vår skola.