Kul att kunna

Kul att kunna

fredag 15 september 2017

Vecka 37

Vi arbetar med problemlösningar på matten. För att få struktur på hur man ska lösa ett problem så tränar vi tillsammans. Först läser vi igenom texten. Sen stryker vi under det sommar viktigt. Vad ska räknas ut? Vad vet vi? Därefter ritar vi upp vad vi vet och ser då hur vi ska räkna ut det. Till sist skriver vi det på mattespråk. 

När vi har tränat så jämför vi uppgifterna med varandra för att se om vi har löst det på samma sätt eller om det finns fler sätt att lösa det på. De diskuterar och lär sig av varandra.



 I veckan har det varit skoljoggen. Först en härlig uppvärmning...
 ...sen sprang vi. Så här glada blir man av att springa.

I våras svarade elever och föräldrar på en enkät om trivsel och skolan. Det var i stort väldigt positivt men vissa punkter hade vi önskat hade varit ännu bättre. Vi diskuterar nu dessa punkter bland pedagogerna för att se vad och hur vi ska arbeta för att förbättra dem. Vi lyfter även dem hos eleverna. Här diskuterar de de olika punkterna och hur /vad man kan göra för att förbättra. Vi gjorde detta med hjälp av en kooperativ struktur som heter karusellen

 På borden låg papper med de påståenden som vi ville diskutera från enkäten. Det var påståenden som: "Jag har arbetsro", "Jag vet vad jag ska kunna", "Skolarbete gör mig nyfiken och jag vill lära mig mer". Med sin axelkompis diskuterade de påståenden och skrev ned hur och vad som kan bli bättre. De drog ett streck under sin text och på en given signal roterade till nästa station. När de kom till nästa station läste de vad föregående par hade skrivit och fyllde på med fler idéer. De fick inte skriv ned samma utan det skulle vara nya. Kom de inte på något mer så skrev de inget. 

På detta sätt fick de ta del av vad andra tänkte och vi samlade mångas tankar. Alla var aktiva. När vi hade gått ett varv lyfte vi det som de hade skrivit i hela klassen och pratade lite om det. Under tiden de diskuterade och skrev gled jag runt och kunde höra hur de resonerade. Intressant att höra hur de tolkar påståendena. Inte alltid som vi vuxna tänker oss. Därav resultat som vi kanske inte hade tänkt oss.

Efter att ha suttit länge och diskuterat så fick de ta en promenad i huset i par och diskutera en sista fråga och det var: "Vad är det som är så bra med vår skola?" Vilken härlig lista på bra saker vi fick. Man kan inte låta bli att bli sugen på att gå på denna skola när man läser dem.

3:orna fick träffa Martin Widmark och Mats Vänehem idag på Uppåkra arkeologiska center. Martin och Mats berättade om böckerna om vikingapojken Halvdan Viking de har skrivit och illustrerat. Uppåkra och Lund ligger till grund för historierna i böckerna men där heter de Östbyn (Uppåkra) och Västbyn (Lund). För att förstå hur länge sedan Vendeltiden som var före Vikingatiden då Uppåkra var bebodd så fick vi ställa oss på ett långt led. Var och en av oss representerade en generation. Vid var tredje/var fjärde så hade det gått hundra år. Då fick de ett perspektiv även om det är svårt att förstå.


 Därefter Läste Martin ett kapitel och Mats ritade.


Mats Vänehem är även arkeolog och kan runskrift. Här har han skrivit några barns namn.

Hela gänget med Martin och Mats.

Vi fick också träffa arkeologer och studenter som berättade om vad de hittar just nu i utgrävningarna.


De hittade bena medan vi var där. Troligtvis var det ben från en ko eller häst.


Vi fick en signerad bok och en hälsning i runor. När vi kom tillbaka knäckte vi runorna utan hjälp från någon annan källa än oss själva. Vissa runor kunde vi och resten listade vi ut.

Varje freda kollar vi upp multiplikationstabellerna vi har övat på med hjälp av våra mimiwitheboard. Bra sätt där alla får chans att svara och jag får bra koll på vad de kan.

I läsgrupperna har vi bearbetat ett kapitel genom att spela teater. Kapitlet har många talstreck, dvs många repliker. För att det ska bli lättare att veta när man har sin replik har vi färgkodat dem.
 De tränar tillsammans...
 ...och sen spelade vi teater.
 Vi ska träna mer så vi vågar röra oss så som de gör i boken. Det blir roligare teater då.








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar