Vecka 45

I matematiken är det mycket man ska tolka och många olika förmågor som ska tränas. i Läroplanen Lgr11 står det att dessa förmågor ska tränas i matematiken.

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, 

• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 

• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, '

• föra och följa matematiska resonemang, 

• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Här tränar vi på flera av dessa förmågor genom att arbeta utifrån den kooperativa strukturen "inre-yttre cirkel". Det innebär att halva klassen står i en cirkel med ansiktena utåt och den andra halvan i en ring utanför med ansiktena inåt så att de har en kompis mitt emot sig. Inre cirkeln fick ett matematiskt uttryck. Den yttre cirkeln fick en text som beskrev en matteuppgift. De skulle läsa upp texten för sin kamrat och gemensamt skulle de se om uttrycket kamraten hade stämde med texten. Gjorde den det skulle de motivera varför. Om inte skulle de motivera även det. Stämde de överens så gick de till en vuxen och redovisade. De som inte matchade tog ett steg åt höger och fick en ny kamrat att jämföra med. Till slut hittade alla ett kompis vars uppgift matchade med. Vi tränar här på att tolka och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Lösa problem och tolka vilka strategier och metoder som ska användas för att lösa uppgiften. De för ett matematiskt resonemang och använder sig av matematiska uttrycksformer, samtalar, argumenterar, redogör och drar slutsatser.

Veckans NO tema är vatten. Vi startade upp med att titta på en film om vattnets kretslopp. Det var en del diskussionsfrågor under filmens gång och då stoppade vi filmen. I kooperativ anda så gjorde vi "huvuden ihop" och diskuterade i arbetsteamen och sen lyfte vi vad vart bord hade diskuterat. Vi tittade på hur vatten är uppbyggt av molekylerna H2O. Vi dramatiserade vattnets olika former genom att alla barn var vattenmolekyler. De rörde sig lugnt runt varandra när de var flytande, snabbt och långt ifrån varandra när de var vattenånga (gas) och nära tätt inpå varandra när de var is.

Därefter gick vi upp till vår fina No salen för att experimentera både i fysik och kemi.

 Där delades de upp i arbetsgrupper om tre personer. Grupperna fick olika uppdrag. Först skulle de läsa vad de skulle göra. Sen genomföra experimentet. Därefter diskutera vad de hade gjort, hur det gick och varför. De fick sen träna på uppdraget för att bli experter på det. De skulle sedan föreläsa om sitt experiment och förklara för klassen vad som händer och varför. I tur och ordning gick vi från grupp till grupp.

Här testar de vad som händer om man håller en hand i kallt vatten och en i varmt och därefter stoppar den dem i ljummet vatten.

Detta är termodynamik. Naturen strävar efter balans. Varmt går över till kallt för att utjämna temperaturen. När en nedkyld hand sänks i ljummet vatten känns det varmt. Värmen från ljummet vattnet går över till den kalla handen. Den uppvärmda handen kyls ned i ljummet vatten värmen från handen förs över till vattnet som är svalare. 

 En liten minilektion i fysik om termodynamik som gruppen håller för sina klasskamrater.

Ännu en lektion i fysik. Här handlar det om lufttryck. Det är ett litet hål långt ned på flaskan. De har fyllt flaskan med vatten. När de har korken på så stannar vattnet i flaskan. När de skruvar av "kissar" flaskan. Det är lufttrycket trycker på vattnet när de skruvar av korken. När korken är på är det samma mängd luft i flaskan hela tiden, alltså ingen luft som trycker på. 

Ett annat trick med hjälp av lufttrycket. Luften trycker på underifrån och håller kortet kvar. Lufttrycket är större än vattentrycket.

Här undersöker de fenomenet med att det ser ut som att pennan är bruten.

De testar även med olja. Lite svårt att se.

De föreläste fint och anledningen till att det ser ut som att pennan är bruten är att ljusets strålar går olika fort i luft och vatten. Det bryts säger man.

Nu har vi kommit till ytspänningen. Här visar de att vattnet har en hinna som små insekter kan gå på, kryddor och annat lätt flyter på. med hjälp av diskmedel kan man spräcka ytspänningen.

De synliggör ytspänningen här genom att ha krydda på och doppar ned ett finger med diskmedel. Då spricker ytspänningen.

Ett annat experiment är att fylla ett kärl med vatten så att vattnet "bullar upp" över kanten utan att rinna över. Därefter stoppa i gem. De ser hur vattnet "bullar upp" mer och mer. Det är ytspänningen.

Här visar en grupp vattnets förmåga att "rinna uppåt". De testar kapillärkraften. Kaffefiltret suger upp vattnet. vattnet drar med sig färgen från tuschet. Samma fenomen som växterna använder sig av för att suga åt sig vatten och näring.

Dag två i vårt vattentema. Denna gång testar vi flytförmågan. Vad sjunker och vad flyter? Kan vi ändra på något så saker flyter? Denna gång arbetade vi med en annan variant av att vara expert. I grupper om fyra elever fick de uppdrag som handlar om flyta eller sjunka. Nummer ett i arbetslaget läste upp uppdraget. Övriga lyssnade. Alla fick säga vad de trodde skulle hända. De ställde en hypotes. Därefter testade de och såg vad som hände. Tillsammans diskuterade de varför det det gick som det gick. De dokumenterade hela processen genom att skriva en hypotes, resultat och rita vad som hände. Det fick ett gemensamt ansvar att se till att ettan i gruppen kände sig säker på experimentet för nu skulle den vara expert. De övriga tre flyttade till ett nytt experiment. Ettan läste återigen upp uppdraget för den nya gruppen. Experten backade sen lite och lät de nya ställa en hypotes, skriva ned det, testa och diskutera slutsatsen. Där fick experten komma in igen och vara med i diskussionen och stötta gruppen. Vid nästa flytt var det tvåan som stannar som expert så inte eleven satt kvar på samma station hela tiden. 

De tar genom dessa övningar ett eget ansvar. Det egna ansvaret består av att ta ansvar för att lära sig experimentet och hur de ska förklara det. Därefter förklarar de för gruppen. De tränar på att vara aktiva, kommunicera, förklara och argumentera. De lär sig vad som händer i experimenten på ett djupare plan.

Här testar de om en potatis flyter. Det gör den inte. Hur ska de kunna få den till att flyta? Kan salt fixa det? De testar och kommer fram till en slutsats

Hur beter sig ett russin i kolsyrat vatten? Varför?

Dokumentation

Flyter is på vatten? Flyter is på olja? Vart tar vattnet vägen när det har smält?

Flyter en klump lera? Varför flyter samma klump lera som sjönk nu när den är format till en båt?

Vi hade även en station där de testade olika saker om de sjönk eller flöt. De fick först ställa en hypotes och sen testa.