Vecka 5

På dörren sätter vi upp vad vi arbetar med i veckan. Det är inte bara eleverna i klassen som tar del av det utan andra elever ända upp till 6.an tittar gärna på dörren och kommenterar vad 1:orna jobbar med.

Bokstavsbordet fylldes av ödlor denna vecka. Lite örhängen, ett örngott, kort på en ö och örtkryddor kom också.

Varje morgon har vi en fundering. I veckan fick de en mattefundering.

De fick var sin miniwitheboard som de kunde använda när de tänkte. De kom fram till lite olika lösningar. Denna gång nöjde jag mig med att de hittade en lösning. Nästa gång ska de få hjälpas åt att hitta olika lösningar i gruppen. När de var klara höll de upp sina tavlor så vi kunde se allas svar.

I vårt vattentema arbetar vi med olika stationer. Det vi tar reda på är vad som sjunker eller flyter, vad som blandar sig eller löser sig i vatten, hur vi smutsar ned vatten, hur vi kan rena vatten, vattnets kretslopp, vatten i våra kroppar m.m.

Den station jag har testar vi vad som blandar sig eller löser sig i vatten. De fick först gissa (ställa en hypotes) om vad som skulle hända. Därefter fick de testa. Först med kallt vatten och sedan med varmt vatten. De blandade i kaffepulver, salt, socker, mjöl och sand. Nästa vecka berättar jag om vad vi gjorde när vi undersökte vad som kan hamna i toaletten och hur man renar vattnet igen.

100 dagar av kunskap

Vi har räknat skoldagar sen vi började 1:an och i tisdags var det 100 dagar. Det firade vi med kalas. Vi pyntade klassrummet med ballonger och serpentiner. Vi var tokigt klädda och gosedjuren fick följa med.

Vi hade Just Dance, dansstopp, limbo, pysslade och fikade enligt elevernas önskan.

Även vi pedagoger tokade till det.

Nästa veckas bokstav är...

Vecka 4

Veckans bokstav är Ä. Ägg, äggkartonger, äpplen, ängel m.m.

Vi tränar och tränar på att läsa. I veckan gick vi ned till förskoleklassen och läste för dem. Det var pirrigt och spännande.

 

I vårt vattentema har vi pratat om hela världens vatten. Hur mycket vatten finns det på jorden? Hur mycket är land och hur mycket är vatten? Varför kallas jorden för den blå planeten? Vad kan vi ha vatten till? Vad heter världshaven?

Här listar de ut vad världshaven heter och skriver in det på en egen karta. Vi passade på att skriva in världsdelarna också.

I en gemensam uppgift fick de rita hur mycket jordens landmassa och vatten de trodde det skulle bli om man hade kunnat hälla det i en hink.

De hade en ganska bra uppfattning. När vi startade upp arbetet så fick de säga vad de tänkte på när de hörde ordet vatten. Det ser ni på tavlan bredvid hinkarna.

Sen funderade vi på hur allt vatten som finns på jorden är fördelat i hav (saltvatten), ytvatten så som sjöar, åar och bäckar (sötvatten), glaciärer, grundvatten och i atmosfären. Vi satte upp hinkar som symboliserar på vilka olika sätt vi har vatten. En hink med 10 l vatten symboliserade allt vatten på jorden. Vi tog en droppe av vattnet och hällde i atmosfärhinken, ett kryddmått till ytvattenhinken, sex matskedar till grundvattenhinken, 14 matskedar till glaciärhinken och kvar var 9, 7 l vatten som är saltvatten, havet. Vi konstaterade att det är inte mycket vatten av jordens vatten som är drickbart.

På dörren in till klassrummet sätter vi upp vad det vi lär oss denna vecka... 

...och nästa veckas bokstav.

Vecka 3

Varje morgon denna termin startar med ett vackra undervattensbilder och lugn musik. På tavlan står också en fråga att fundera på. Eleverna kommer lugnt in och sätter sig, lyssnar på musiken, ser på fiskarna och funderar på frågan. Frågor vi har haft är t. ex. Äter maskar jord? Hur ser jorden ut från månen? Blåser det på månen? Kan makrill flyga? Först sitter de själva och funderar sen pratar de med sina kamrater vid bordet. Det är härligt att höra deras funderingar och resonemang. Sen lyfter vi deras funderingar. För att alla ska komma till tals och inte elever som brukar räcka upp och prata så använder jag mig av en tärning. Dels slår jag om vilket bord som ska få delge och sen även vem. Vi har sex bord och det sitter fyra elever vid varje bord. Det blir en lugn och bra början på dagen. 

Veckans bokstav Å. Inte helt lätt att hitta saker på Å till utställningen men en del åsnor och åttor blev det.

Vi har vidareutvecklat arbetet kring bokstäverna. I stället för att de skriver ord på veckans bokstav skriver de nu meningar som handlar om ett ord på veckans bokstav. Som hjälp har de bilder. T. ex. ål, ånglok, åska och å. 

I sina skrivpar hjälps de åt med att skriva dessa meningar.

Vi har nu börjat med subtraktion i matematiken. För att få grepp om hur subtraktion fungerar använder vi oss av en tallinje och går på den. En står på valfri siffra. En annan kamrat säger minus något. Kamraten går så många steg bakåt. Det finns många sätt att tänka på. En del tycker att en tallinje är till hjälp andra behöver fingrarna eller plockmaterial som de konkret plockar bort ifrån.

I tema Året arbetar vi nu med månaderna. Vi har sex arbetsgrupper och de arbetar med två månader var. De får då ta reda vad som kännetecknar deras månad vädermässigt, hur det ser ut i naturen och högtider. De ritar och fyller i datum.

För att arbetet ska fungera med fyra i var grupp så hjälper jag dem att dela upp arbetet. En skriver, en läser eller berättar vad som ska skrivas, en färglägger och en kontrollerar att det blir rätt. De roterar arbetet så alla får prova på alla rollerna. Här är de beroende av varandra och arbetet är inte färdigt förrän alla har bidragit. De tränar samarbete, tar eget ansvar och stöttar varandra. De får ett nytt begrepp om vad en månad är, de tränar på att skriva siffror osv. Dessa tolv blad sätter vi sen ihop till en almanacka.

Vi tränar på att ge varandra feedback d.v.s. på att ge varandra positiv uppmärksamhet. För att kunna ge positiv feedback behöver vi träna på hur man gör det. Vi började med att fundera på hur det ska kännas, synas och höras att få feedback. I sina arbetsgrupper fick de i uppdrag att skriva ned detta. Två grupper funderade på hur det ska kännas, två grupper på hur man hör positiv feedback och två grupper hur an ser det.

De hade en miniwitheboard per grupp och skrev det de tänkte på.

Sen sammanställde vi det på ett Y kort. Jag skrev det grupperna hade kommit fram till. När man ger feedback ska det kännas...., höras...., synas...

Mycket kloka tankar. Därefter provade vi på att ge positiv feedback. Vi har en krokodil i klassrummet, Krille. Han har en ryggsäck med en dagbok, ett gosedjur, en tandborste, lite leksaker och ett pass. Varje vecka drar vi vem som ska få vara Krilles kompis. Den får då ta emot positiva ord från sina kamrater som jag skriver ned i dagboken och sen får Krille följa med det barnet hem en vecka. De skriver eller ritar om vad de har gjort under veckan i dagboken.

Här följer Krille med ett barn hem.

Veck 2

Nu är vi igång igen. Ny termin ny energi. Denna vecka har vi bytt till nya arbetsgrupper och till viss del nya axelkompisar. Det har inneburit att vi har fått träna på samarbete. När de hade fått sina nya platser fick de börja med att hitta på en ny axelkompishälsning. De som har samma axelkompis fick byta hälsning om de ville men flera valde att ha kvar den de hade från början. Hälsningen använder de när de möts på morgonen eller efter rast.

I och med att vi är i början av ett nytt år så pratar vi om vad ett år är, hur man kan dela in det på olika sätt, vad veckodagar, månader och årstider heter. Denna vecka har vi fokuserat på veckodagarna och hur de har fått sina namn. När vi arbetar så arbetar vi mot ett gemensamt mål där vi utgår utifrån grundprincipen i kooperativt arbete som tränar:

• samarbetsfärdighet
• positivt ömsesidigt beroende
• eget ansvar
• lika delaktighet
• feedback, feedup, feedforward

De fick i sina arbetsgrupper en iPad där de fick se "Gudar och badkar", ur Asagudarnas mytologi om hur dagarna har fått sina namn, om den dag gruppen hade blivit tilldelad. De kunde se filmen fler gånger så de fick med sig alla detaljer. Utifrån filmen fick de på ett gemensamt papper rita en bild om vad/vem som namngett dagen de blev tilldelade. Tillsammans skulle de komma överens om vad de skulle rita. Med en penna i gruppen skrev de sen ned några meningar om det. Vi använder oss här av strategin kloka pennan. Var och en i gruppen har en uppgift. En skriver, en berättar vad hen ska skriva och den tredje hjälper till med stavning och att se till att det blir stor bokstav och punkt. För att nå målet så måste de samarbeta, prata med varandra, dela med sig av vad de minns och hur de uppfattade saken, motivera, revidera och kompromissa. De bearbetar den nya kunskapen tillsammans i stället för att på egen hand ta hand om allt detta med risk att missa eller missförstå.

• De tränar samarbete
• De är beroende av varandra för att uppgiften ska bli klar.
• De tar ansvar för sig själv och för att uppgiften ska bli klar. Den blir inte klar om inte alla hjälper till.
• Alla är delaktiga.
• De ger varandra feedback och tillsammans ser vi på vad som kan förbättras i samarbetet.

De färdiga resultaten hänger i fönstret. När de hängde upp dem skulle de hängas i rätt ordning. Det blev en övning i sig att få rätt på det.

Därefter hjälptes de åt i gruppen att berätta för övriga i klasen om sin dag. Vi avslutade arbetet med att titta på alla veckodagarna på "Gudar och badkar". De hade då fått en förkunskap av sina kamrater vilket gjorde det lättare att förstå berättelsen.

Vi har tränat på att berätta och skriva i veckan. Först fick alla var sin pusselbit. De gick runt i rummet för att hitta kamrater med de andra pusselbitarna. När de hade hitta sina kamrater så satt de sig ned i den gruppen. De fick ett papper där de klistrade upp bilden. Sen samtalade de om vad de såg på bilden. Med en penna i gruppen skrev de ned meningar till bilden. Återigen hade de sina roller. En sekreterare (den som skrev), en berättare (den som berättade vad sekreteraren skulle skriva) och en kontrollant (den som hjälpte till med stavning, stor bokstav och punkt).

Nästa veckas bokstav är...